Lathund i marinbiologi

Lärobok: Kusthav, sidorna 6-53 och 62-67.

Det här ska du kunna till skrivningen:

1. Vad som kännetecknar spongier (svampdjur, stam Spongiaria) som  grupp anatomiskt, fysiologiskt och ekologiskt.
2. Hur artbestämning av spongier görs.
3. Ge två exempel på spongiearter och beskriva hur deras beteende och ekologiska nisch ser ut.
4. Vad som kännetecknar nässeldjur (stam Cnidaria) som grupp anatomiskt, fysiologiskt och ekologiskt.
5. Skilja hydroider, sjöanemoner, koraller och maneter åt, och vad som är kännetecknande för vardera undergrupp.
6. Ge två exempel på vardera hydroider, sjöanemoner, koraller och maneter och beskriva deras respektive beteenden och nischer.
7. Skillnader mellan korallers levnadssätt i tropiska vatten och i inloppet till Trondheimsfjorden.
8. Vad som kännetecknar kammaneter (stam Ctenophora) som grupp anatomiskt, fysiologiskt och ekologiskt.
9. Varför det är oklart huruvida varje enskild polyp eller hela korallen är en individ hos dödmanshand.
10. Ge exempel på djurgrupper som är radiärsymmetriska respektive tvåsidigt symmetriska (bilaterala).
11. Hur virvelmaskar ser ut och hur de äter.
12. Hur slemmaskar ser ut och hur de äter.
13. Hur man på olika sätt kan se på en havsborstmask huruvida den är frilevande eller rörlevande.
14. Redogöra för sandmaskens levnadssätt.
15. Skilja mellan filtreringsorganen hos havsborstmaskar, mossdjur, musslor och svampdjur.
16. Vad som kännetecknar leddjur i allmänhet och kräftdjur i synnerhet.
17. Fördelar och nackdelar med exoskelett, vad det består av och vad det praktiskt betyder för t.ex. en hummer att behöva byta skal när djuret växer.
18. Kunna skilja mellan krabbor och kräftor, och kunna ge exempel på arter i vardera gruppen och deras respektive nischer samt beteenden.
19. Redogöra för eremitkräftans, tångräkans, maskeringskrabbans och havstulpanernas speciella drag vad gäller anatomi och levnadssätt.
20. Vad som utmärker snäckorna som grupp, till skillnad från andra blötdjur och skalbärande djur.
21. Särdrag hos nakensnäckor, ekologiskt och anatomiskt.
22. Hur snäckor, musslor respektive bläckfiskar rör sig.
23. De skilda ekologiska inriktningarna för snäckor, musslor och bläckfisk.
24. Hur man känner igen ett mossdjur, till skillnad från alla andra djur.
25. Vad en lofofor är och hur den används hos mossdjuren.
26. Hur en mossdjurskoloni uppkommer och hur den är uppbyggd.
27. Vilka andra två djurgrupper som räknas till phoroniderna förutom mossdjur, och vad som kännetecknar dem.
28. Det går en dramatiskt skild utvecklingslinje mellan å ena sidan tagghudingar och manteldjur, och å andra sidan alla övriga ryggradslösa djur. Förklara.
29. De huvudsakliga undergrupperna av tagghudingar, och deras respektive huvudsakliga anatomiska byggnad.
30. Hur en sjöstjärna rör sig – vad är det som händer i djuret?
31. Hur en sjöborre äter och ”andas”.
32. Hur en larv respektive vuxet djur i princip är uppbyggd hos sjöpungar.
33. Vilka två klasser som ingår i understammen manteldjur, och hur vardera i stort lever.
34. Hur kolonier av sjöpungar uppkommer.
35. Vilka de tre grupperna makroalger är, och hur man kan avgöra huruvida en alg tillhör en av grupperna.
36. Hur zoneringen av de tre alggrupperna ser ut från hällekaren och ner till 15 meters djup.
37. Ge tre exempel på ekologiskt viktiga tångarter (och motivera varför just de är viktiga)
38. Ge två exempel på kommersiellt viktiga alger (och motivera varför).
39. Förklara varför alger har olika färger.
40. Redogöra för de speciella krav som den höga salthalten i havet ställer på de växt och djur som lever där.
41. Förklara varför kalla hav (eller havsströmmar) oftast är mycket rikare på liv än varma hav (undantaget korallreven).
42. Vad språngskikt är, och betydelsen av det i havet.
43. Förklara varför havsbottnen kan betecknas som ”regnskog” i Skagerack, ”savann” i Östersjö och ”stäpp” i Bottenviken., samt vad det är som orsakar skillnaderna.
44. Det sitter olika sorts organismer på ovansidan och undersidan av ett klippblock på några meters djup. Kunna exempel på vilka som sitter på översidan respektive undersidan, och motivera det.
45. Olika typer av viktiga sinnesorgan för blötdjur, tagghudingar och fisk.
46. Hur fiskar, blötdjur, leddjur och nässeldjur gör för att inte sjunka till botten eller flyta upp till ytan.
47. Olika typer av rörelseorgan och rörelsesätt hos virvelmaskar, havsborstmaskar, sjöpennor, krabbtaska och nakensnäcka.
48. Sandmaskens levnadssätt.
49. Skillnader i djurlivet på en mjukbotten och på en klippbotten.
50. Hur djur som lever på bottnar och djup långt under där växterna finns kan klara sitt näringsbehov.
51. Redogöra för generationsväxlingen hos nässeldjur, t.ex. öronmaneten.
52. Poängen med att många fastsittande djur har ett frisimmande larvstadium.
53. Varför skalbärande djur oftast har fastsittande djur, och ibland även alger, på sina skal. Vilka fördelar och nackdelar det har för värden respektive påväxten (kommensalen).
54. Varför det är ett problem med påväxt på båtar.