På internet, liksom annorstädes, finns mängder av felaktig, vinklad och ofullständig information. Använder du dig av sådana källor är risken stor att du inte får godkänt, eller i vart fall ett lägre betyg, i synnerhet om du inte har en rimlig källkritik.

Det är alltså viktigt att använda informationskällor med hög trovärdighet. Det är också viktigt att använda flera, av varandra oberoende, källor.

Exempel på källor med tveksam kvalité är privata hemsidor och så kallade wiki-sidor. Exempel på wiki-sidor är Wikipedia och Susning. Wikisidorna är informationsrika och snabba, men de är inte vetenskapligt granskade och kan innehålla tvivelaktig, inaktuell eller helt enkelt felaktig information. Utgivaren av dessa sidor tar inget ansvar för innehållet. De kan naturligvis användas för inspiration, men inte alltid som trovärdig informationskälla.

Detta till trots har Wikipedia blivit så stor och väl använd av så många att den tenderar blir allt mer korrekt. Det beror på att den ständigt rättas av användarna, och ju fler som korrigerar eventuella felaktigheter desto snabbare försvinner de. Wikipedia är idag det största uppslagverket av alla, men därmed inte sagt att det innehåller relevanta uppgifter och just det du söker.

Fördelen med wiki-sidorna är att de är interaktiva, dvs att du och alla andra kan bidra. De kan alltså användas för att t.ex. få ihop ett grupparbete. Det kan därför förekomma att dessa används på det viset i utbildningen.

Källor med hög kvalité är t.ex. universiteten, forskningsinstitutioner och statliga myndigheter. Exempel på dessa är Stockholms universitets frågebank, nationella webplatsen för forskningsinformation och skoldatanätet. Flera av dessa har i sin tur ett stort antal länkar till trovärdiga websidor.

Några favoriter

Allt om vetenskap (tidskrift på nätet, ger många uppslag)

Encycklopedia Britannica (världsledande uppslagsverk på engelska, här en miniversion på answers.com)

Science clarified (du letar i bokstavsordning efter det mesta, på engelska)